Just nu är jag på tredje plats på Mest-synd-om-i-världen-topplistan.
För att jag har ett hål i benet och inte får åka till Asien och tvingas göra regelbundna besök på Anderstorp Vårdcentral, där jag tvingas ligga på mage på en kall brits i 45-gradig vinkel, medan semiprofessionella sjuksköterskor glider runt i foppatofflor och stinker gammkaffe och konstaterar att det där "såg ju bra ut". Innan dom i nästa mening tillägger "Fast jag har ju knappt sett nån hudtransplantation".
Nähä. Nämen vad bra då. Så då kanske det vore läge att få en remiss upp till kirurgen för att få träffa någon som faktiskt varit närmare en transplantation än "Greys Anatomy"-tittande med gubben i radhuset på Morön om vardagskvällarna. "Nejmen det går absolut inte, där gör dom ingenting åt saken". Häpp, men det vore ju kul om någon av de fem sköterskor jag träffat iallafall kunde svara på fråga om det där vita, geggiga är ny eller gammal hud. "Nejmen det kan jag inte svara på, det enda jag vet är att det finns multiresistenta bakterier i Asien och att du kan få kronisk kallbrand i benet om du åker iväg och förresten så börjar min kafferast nu så tjopp,tjopp iväg med dig!"
Jaha. Så igår var det sista gången jag pungade ut en hundring för att en främling ska känna på insidan av mitt lår och humma nåt om att det där såg ju bra ut för att i sitt inre ställa sig frågan om det där kan vara ett brännsår eller ett skrapsår från en fotbollsmatch. (Äh, vi satsar på brännsår, potato, potato)
Så från och med nu är jag min egen läkare. Och läkare Nyström längtar till Thailand!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar