Maria har nu i en manads tid lovat dyrt och heligt att hon skulle skriva nasta inlagg, men eftersom hon verkar ha gett upp denna blogg (bland mycket annat) sa far val jag helt enkelt axla ansvaret.
Vi har ju hunnit med en hel jakla massa sedan sist, Bali sammanlagt tre veckor i alla fall. Den on kan man val beskriva som "fest-non-stop", typ. Jag hade planerat for att se Ubud, ta dykcert, bestiga vulkanen, utforska Uluwatu, you name it! Njaaa, blev val inte riktigt sa. Hangde mest vid poolen, Kuta Beach (om man var i stand for att ga den extremt langa vagen dit) och sedan Legiane (bargatan) pa kvallen.
Lyckades dock pallra mig till hela tre olika strander (om man inte raknar med Kuta da) under dessa tre veckor, duktigt va!? Skyller min lathet pa AP Inn (livsfarligt!), samt min sargade kropp da..
Maria daremor har, hor och hapna, typ sett hela jakla on! (Sa hon bor val kunna styra upp ett bildinlagg tycker jag, lamnar inga garantier dock.)
Mitt i all Bali-Madness har vi aven hunnit med en svang till Australien. En vecka fick det bli i landet down under, extremt skon och valbehovlig paus fran Asien. Flog till Brisbane och sedan tog vi Grahunden direkt till Byron Bay. Var inte riktigt samma sak som mars 2009, men Byron ar ju alltid Byron. Eftersom vi inte "orkade" se Lighthouse i soluppgangen for tva ar sedan sa kande vi ju oss minst sagt tvungna att gora det denna omgang. Sagt och gjort! Klockan fem var vi redo med pannlampa och hela kittet! Supersportiga kande vi oss (du hade varit impad mamma!), men shit alltsa, det var verkligen vart det! Sa himla fint.
Pa kvallen drog vi en klassisk pubrunda (Beach Hotel, CocoMangas, Cheeky Monkeys). Och ja det var val kul for nostalgins skull, men vi drog illa kvickt till Brisbane och The Valley dagen darefter! Dar finns allt man kan onska sig ska jag beratta for er mina vanner. God mat, utomordentlig shopping samt ett bra indienattliv! Lamnade val inte dalgangen allt for mycket i onodan om vi sager sa.
Redan pa planet TILL Brisbane insag vi dock ratt snabbt att Kambodja och Laos var uteslutet (som planerna lydde fran borjan). Vi var tvungna att aka tillbaka till Bali och SE on (jaa, gick ju jattebra). Men nog hade vi trevligt aven runda tva (AP Inn-lunken once again)!
Nu ar vi tillbaka i Bangkok dar allt borjade for snart tre manader sedan. SJUKT I HUVUDET vad tiden gar fort! Checkade in pa Best Western i Sukhumvit igar kvall, och om vi sager sahar, vi lar nog inte orka packa vaskan for att dra nagon annanstans! Nae, far bli Bangkok i en vecka, brukar ju inte vara nagra storre problem att fordriva tiden i denna stad! Kanske att vi tar nagon dagsutflykt till havet (hur langt det nu ar dit, sag nara ut fran skyn!?), eller annat stalle...Kanske!
Om inte Maria rycker upp sig och tar tag i sitt liv sa lar ni nog inte hora fran oss fore den 9e juni, da vi landar i Skelleftea! Och da kan jag till och med vara sa snall att jag LOVAR att kora en liten bildkavalkad (for det ar val det ni vill ha, har jag forstatt!?)
Over and out
onsdag 1 juni 2011
söndag 1 maj 2011
Ursakta roran, men vi reser runt
Efter Koh Phangan tog vi en natt liten battur pa en timme till Koh Samui. Det ar som "Bangkok on a fucking island" for att citera en irlandsk gubbe, men det ar ju sant vi gillar! De forsta dagarna bodde vi pa en resort lite utanfor sjalva stan for att ta igen oss efter fullmanefesten. Och det var ju kul, i en dag! Blev ratt snabbt less pa alla ryska bikers, sa efter tre natter checkade vi ut fran "couples retreat" och in pa partystranden (naja vi vagade oss inte riktigt anda dit, 2 km darifran kanske). Och javlar i min lilla lada, dar var det drag! Sa mycket drag att jag numera hoppar runt med ett skadat kna i Kuala Lumpur for att jag rakade dansa ner mig sjalv fran scenen.
Nu ska ni inte tro att nagra kryckor hindrar oss i var shopping. Nej nej, de fungerar snarare som en slags motivation! Skeppade hem fem kilo klader for drygt en vecka sedan och skulle val nastan vara beredd att pasta att vaskan snart ar uppe i sin matchvikt igen.
For att spara lite pengar i denna stad agnar vi oss aven at turistiga saker som att aka upp i utkikstorn och hanga i botanisk regnskog. Imorgon vantar Petronas Twin Towers och National Museum of Malaysia. Maria ar sa lycklig sa, jag ler installsamt.
Storsta ljuspunkten i vara liv just nu stavas i alla fall BALI och LISA LINDSTROM. Aker dit pa tisdag och kunde inte vara mer taggade infor lite sol, bad, dyk och fest!
Nu ska ni inte tro att nagra kryckor hindrar oss i var shopping. Nej nej, de fungerar snarare som en slags motivation! Skeppade hem fem kilo klader for drygt en vecka sedan och skulle val nastan vara beredd att pasta att vaskan snart ar uppe i sin matchvikt igen.
For att spara lite pengar i denna stad agnar vi oss aven at turistiga saker som att aka upp i utkikstorn och hanga i botanisk regnskog. Imorgon vantar Petronas Twin Towers och National Museum of Malaysia. Maria ar sa lycklig sa, jag ler installsamt.
Storsta ljuspunkten i vara liv just nu stavas i alla fall BALI och LISA LINDSTROM. Aker dit pa tisdag och kunde inte vara mer taggade infor lite sol, bad, dyk och fest!
onsdag 20 april 2011
Fullmaneefterdyningar.
Vi lever efter fullmanefesten. Just sa pass iallafall. Vi har lyckats dra pa oss finfina forkylningar men ar vid gott mod eftersom vi ska lamna denna bakfyllemisar nu och dra vidare till Koh Samui idag dar vi ska bo pa en resort och bara njuta av livet. Igar sov vi till 19, gick upp mitt pa dagen for att kaka lunch och sen gick vi och la oss igen. Laget var efter lunch sa pass illa att ingen av oss orkade ga ner till receptionsbyggnaden och hamta toapapper utan vi kopte oss fria pa den narliggande Supermarketen. Flashpackers 2.0
Nu invantar vi klockslaget 14.00 da det nalkas paskbuffe pa en dansk restaurang. Jenny ar taggad till tanderna och det ar i princip det enda hon har pratat om de senaste dagarna. Bilder kommer upp!
söndag 10 april 2011
torsdag 7 april 2011
Patong Lobsters
Igar akte vi alltsa fran Hanoi till Phuket, en resa som tog kanske tolv timmar sammanlagt. Fick bota cirka 500 SEK i Hanoi for att vi hade nagra kilos overvikt. Javla kommunister, ska bara ha och ha. Snackade aven med en fransman pa Burger King (som senare visade sig vara svensk och aven pa plats i Patong med hela tjocka slakten). Efter det lilla samtalet sa jag val nagot i stil med "han maste ha varit fransk, han var verkligen JATTEDALIG pa engelska" till Maria och Sofia, han horde mest troligt.
Val framme i Phuket fick vi napp direkt med vad som till en borjan verkade vara varldens mest taggade taxichaffis. Han vinkade hej vilt och vi lyckades till och med fa till en riktig bargain. Han hade inrett bilen i sann Formel 1 anda, bytt ut ratten till en mindre for han "gillade inte stora rattar". Ett tag senare visade det sig dock att han kanske var tidernas samsta ambassador for sin hemstad, "I don't like the heat, I don't like the beach". "You know every day the same, I drive airport - beach, beach - airport", foljt av en mastodontsuck.
Men vi lat oss icke bli lurade av en bitter thailandare som hellre hade bott i Sverige (forsokte vi fa honom att forsta). Sa vi dumpade av packningen pa hotellet och drog sedan ut och slirade pa det okanda Bangla Road. Borjade med att bestalla in nagra drinkar pa en tvivelaktig bar med semiengagerade dansoser och helackliga gubbar. Pa gatan kryllade det aven av jobbiga svenska inkastare sa vi insag ratt snabbt att vi var de enda normala dar, typ. Kvallen slutade med lite utav ett platt fall kan man saga, vid den hogst respektabla tiden 01.00 traskade vi tillbaka till hotellet. Den tidiga hemgangen resulterade logiskt nog ocksa i ett tidigt uppvaknande, 9.30 steg vi upp imorse mer utsovda an nagonsin.
Gud hade uppenbarligen horsammat vara boner for solen sken som aldrig forr. Fanns givetvis inget annat alternativ an raka sparet till stranden med solskyddsfaktor 15 i hogsta hugg. Det slutade mer eller mindre bra for oss alla. Kan saga sa mycket som att Maria i skrivande stund ligger pa hotellet och har nagon slags solstingsfrossa, det kanske hjalper er som ledtrad i vem som ar mest lik en krafta. Imorgon har vi tankt shoppa under de varsta soltimmara och sedan sola under parasoll, aterstar bara att se om vi haller oss till den planen!
Val framme i Phuket fick vi napp direkt med vad som till en borjan verkade vara varldens mest taggade taxichaffis. Han vinkade hej vilt och vi lyckades till och med fa till en riktig bargain. Han hade inrett bilen i sann Formel 1 anda, bytt ut ratten till en mindre for han "gillade inte stora rattar". Ett tag senare visade det sig dock att han kanske var tidernas samsta ambassador for sin hemstad, "I don't like the heat, I don't like the beach". "You know every day the same, I drive airport - beach, beach - airport", foljt av en mastodontsuck.
Men vi lat oss icke bli lurade av en bitter thailandare som hellre hade bott i Sverige (forsokte vi fa honom att forsta). Sa vi dumpade av packningen pa hotellet och drog sedan ut och slirade pa det okanda Bangla Road. Borjade med att bestalla in nagra drinkar pa en tvivelaktig bar med semiengagerade dansoser och helackliga gubbar. Pa gatan kryllade det aven av jobbiga svenska inkastare sa vi insag ratt snabbt att vi var de enda normala dar, typ. Kvallen slutade med lite utav ett platt fall kan man saga, vid den hogst respektabla tiden 01.00 traskade vi tillbaka till hotellet. Den tidiga hemgangen resulterade logiskt nog ocksa i ett tidigt uppvaknande, 9.30 steg vi upp imorse mer utsovda an nagonsin.
Gud hade uppenbarligen horsammat vara boner for solen sken som aldrig forr. Fanns givetvis inget annat alternativ an raka sparet till stranden med solskyddsfaktor 15 i hogsta hugg. Det slutade mer eller mindre bra for oss alla. Kan saga sa mycket som att Maria i skrivande stund ligger pa hotellet och har nagon slags solstingsfrossa, det kanske hjalper er som ledtrad i vem som ar mest lik en krafta. Imorgon har vi tankt shoppa under de varsta soltimmara och sedan sola under parasoll, aterstar bara att se om vi haller oss till den planen!
måndag 4 april 2011
Cat Ba Island, helgen som kom av sig..
söndag 3 april 2011
torsdag 24 mars 2011
Miljonar i Saigon.
Nu har vi tagit oss till Ho Chi Min och fatt sallskap av Sofia pa vagen hit. Det sporegnade igar nar vi kom hit och ar mulet idag sa vi ar lite besvikna, eftersom var plan var att jobba pa brannan litegrann. Vi tog ut ett par miljoner dong och satte oss pa en mysig restaurang och tog en drink igar medans vi forsokte rakna alla mopeder som susade forbi. HELT SJUK trafik. Enligt var Lonely Planet sa ska man ga saaakta over vagen for att undvika att bli pakord, kanns ju helt fel eftersom man helst vill springa over vagen, men vi overlevde garkvallen iallafall. Imorrn ska vi och kolla pa krigstunnlarna fran Vietnamkriget och pa lordag drar vi vidare till Nah Trang. Nu ska vi ta oss en liten turistvandring ner till Saigonfloden med kamerorna i hogsta hugg. Hors!
söndag 20 mars 2011
Vi lever och mar
Hej alla fans!
Nu har vi gjort oss hemmastadda har i Bangkok i sviten som vi blev uppgraderade till. Var livslanga drom slog alltsa in till slut! Forutom sovrum sa har vi da en kombinerad lounge med bar och make-up-horna, samt badrum med dusch och badkar.
Det ar varmt har kan vi saga, hur varmt vet vi inte riktigt for vi har rent inte orkat kolla upp det. Hemskt vad allt blir jobbigt nar man ar pa semester. I fredags var det mulet sa vi akte till ett tempel med en extremt stor guldbekladd Buddha. Sedan blev det hetsshopping pa Siam Center.
Igar fick vi se solen for forsta gangen, det firade med en riktig kalasbranna, dvs. vi smaskade pa med solskyddsfaktor 30 och hudtonen var i princip oforandrad efter fyra timmars stekande. Solskyddsfaktor 15 here we come!
Vi har kort en liten tvadagars pa Khao San Road. Fredagskvallen var val sadar men igar kryllade det av backpackers pa bargatan sa vi hade sa roligt att vi inte var hemma forran vid attasnaret imorse. Idag har vi tagit det lite lugnt med kroppsskrubb pa ett spa for att underlatta for den efterlangtade kalasbrannan, det var skont.
Imorgon ska vi ta bussen till det beryktade tigertemplet. Gissa om vi skrek utover oss nar vi fick reda pa att turen aven inkluderar ett litet stopp vid bron over floden Kwai. Researrangoren blev sa forskrackt att hon trodde vi hade en farbror eller dylikt som dott i Vietnamkriget.
Nu godnatt, uppstallning 6.45 i hotellobbyn. Bilder kommer, ta't lugnt gott folk.
Nu har vi gjort oss hemmastadda har i Bangkok i sviten som vi blev uppgraderade till. Var livslanga drom slog alltsa in till slut! Forutom sovrum sa har vi da en kombinerad lounge med bar och make-up-horna, samt badrum med dusch och badkar.
Det ar varmt har kan vi saga, hur varmt vet vi inte riktigt for vi har rent inte orkat kolla upp det. Hemskt vad allt blir jobbigt nar man ar pa semester. I fredags var det mulet sa vi akte till ett tempel med en extremt stor guldbekladd Buddha. Sedan blev det hetsshopping pa Siam Center.
Igar fick vi se solen for forsta gangen, det firade med en riktig kalasbranna, dvs. vi smaskade pa med solskyddsfaktor 30 och hudtonen var i princip oforandrad efter fyra timmars stekande. Solskyddsfaktor 15 here we come!
Vi har kort en liten tvadagars pa Khao San Road. Fredagskvallen var val sadar men igar kryllade det av backpackers pa bargatan sa vi hade sa roligt att vi inte var hemma forran vid attasnaret imorse. Idag har vi tagit det lite lugnt med kroppsskrubb pa ett spa for att underlatta for den efterlangtade kalasbrannan, det var skont.
Imorgon ska vi ta bussen till det beryktade tigertemplet. Gissa om vi skrek utover oss nar vi fick reda pa att turen aven inkluderar ett litet stopp vid bron over floden Kwai. Researrangoren blev sa forskrackt att hon trodde vi hade en farbror eller dylikt som dott i Vietnamkriget.
Nu godnatt, uppstallning 6.45 i hotellobbyn. Bilder kommer, ta't lugnt gott folk.
tisdag 15 mars 2011
Färdigpackad och klar
Ojoj, sicken dag. Började med att ringa till Skatteetaten (Norges version av Skatteverket) för att få svar på varför mina pinkoder som man behöver till deklarationen inte kommit. Efter att ha blivit kopplad fram och tillbaka i all oändlighet fick jag till slut veta att det berodde på att de förväxlat ett C med en 6a i min adress. Jasi norrmän, läskunniga är de inte heller.
Sen började då den oändliga packningen som äntligen har kommit till sitt slut. Och jag skulle nästan vilja påstå att jag är en jävul på att packa, genomtänkt in i minsta detalj. Har via sms-korrespondens under kvällen fått veta att det inte riktigt går lika bra för min kära vän. Tydligen hänger det grejer utanpå ryggsäcken och risken finns att den spricker någonstans över Mellanöstern. Blir spännande att se hur det har gått på bagagebandet i Bangkok!
Imorgon lyfter vi som sagt mot Fjärran Östern och om ni har tur kanske vi livebloggar direkt från Arlanda, vi har ju som sagt några timmars väntan där.
NU KÖR VI IGEN!!
Countdown.
Imorrn åker vi! ÄNTLIGEN, för att låna ett litet ord från Gert Fylking.
Flyget går 09.50 från Skellefteå och sen har vi x antal timmar att döda på Arlanda innan vi åker vidare mot Istanbul och sedan, efter ett byte, mot slutdestinationen Bangkok.
Just nu kämpar jag mot min ryggsäck och undersöker hur många shampoflaskor/solkrämer/lotions/parfymer man egentligen får plats med utan att väskan börjar spricka i sömmarna. Snart uppe i 20 and still counting... Det här kommer bli en lååång kväll.
Flyget går 09.50 från Skellefteå och sen har vi x antal timmar att döda på Arlanda innan vi åker vidare mot Istanbul och sedan, efter ett byte, mot slutdestinationen Bangkok.
Just nu kämpar jag mot min ryggsäck och undersöker hur många shampoflaskor/solkrämer/lotions/parfymer man egentligen får plats med utan att väskan börjar spricka i sömmarna. Snart uppe i 20 and still counting... Det här kommer bli en lååång kväll.
torsdag 10 mars 2011
Greys Anatomy Show Room.
Tre veckor gammal fräsig hudtransplantation. Diverse hobbyläkare/självdiagnostiker/allmänna hypokondriker mfl. är hjärtligt välkomna att ställa en diagnos.
tisdag 8 mars 2011
Topp två.
Jag blev så inne i min smutskastning av svensk sjukvård att jag helt glömde bort att redovisa ettan och tvåan på Mest-synd-om-i-världen-topplistan.
På andra plats hittar vi Marie Serneholt. Det måste vara jobbigt att ha en sådan total brist på personlighet att man vid en jämförelse med Leif GW tycker att han är en riktigt festlig improvisatör som verkligen bjuder på sig själv i TV-rutan. Hon når inte riktigt upp till förstaplatsen, detta tack vare hennes lagomt bitiga armar och att hon har en pojkvän som faktiskt har riktig snyggpotential bara han skulle odla en liten mustasch.
Och nu gott folk, på förstaplats finner vi inte den svenska vallageneralen från skid-VM, utan ingen mindre än Libyens utrikesminister! Inte på grund av hans utsatta jobb med motvind från alla möjliga håll utan enbart för att hans mor och far tyckte det var en ypperlig idé att döpa gossebarnet till Musa Kusa. Lillstackarn...
På andra plats hittar vi Marie Serneholt. Det måste vara jobbigt att ha en sådan total brist på personlighet att man vid en jämförelse med Leif GW tycker att han är en riktigt festlig improvisatör som verkligen bjuder på sig själv i TV-rutan. Hon når inte riktigt upp till förstaplatsen, detta tack vare hennes lagomt bitiga armar och att hon har en pojkvän som faktiskt har riktig snyggpotential bara han skulle odla en liten mustasch.
Och nu gott folk, på förstaplats finner vi inte den svenska vallageneralen från skid-VM, utan ingen mindre än Libyens utrikesminister! Inte på grund av hans utsatta jobb med motvind från alla möjliga håll utan enbart för att hans mor och far tyckte det var en ypperlig idé att döpa gossebarnet till Musa Kusa. Lillstackarn...
Tycka-synd-om-toppen.
Just nu är jag på tredje plats på Mest-synd-om-i-världen-topplistan.
För att jag har ett hål i benet och inte får åka till Asien och tvingas göra regelbundna besök på Anderstorp Vårdcentral, där jag tvingas ligga på mage på en kall brits i 45-gradig vinkel, medan semiprofessionella sjuksköterskor glider runt i foppatofflor och stinker gammkaffe och konstaterar att det där "såg ju bra ut". Innan dom i nästa mening tillägger "Fast jag har ju knappt sett nån hudtransplantation".
Nähä. Nämen vad bra då. Så då kanske det vore läge att få en remiss upp till kirurgen för att få träffa någon som faktiskt varit närmare en transplantation än "Greys Anatomy"-tittande med gubben i radhuset på Morön om vardagskvällarna. "Nejmen det går absolut inte, där gör dom ingenting åt saken". Häpp, men det vore ju kul om någon av de fem sköterskor jag träffat iallafall kunde svara på fråga om det där vita, geggiga är ny eller gammal hud. "Nejmen det kan jag inte svara på, det enda jag vet är att det finns multiresistenta bakterier i Asien och att du kan få kronisk kallbrand i benet om du åker iväg och förresten så börjar min kafferast nu så tjopp,tjopp iväg med dig!"
Jaha. Så igår var det sista gången jag pungade ut en hundring för att en främling ska känna på insidan av mitt lår och humma nåt om att det där såg ju bra ut för att i sitt inre ställa sig frågan om det där kan vara ett brännsår eller ett skrapsår från en fotbollsmatch. (Äh, vi satsar på brännsår, potato, potato)
Så från och med nu är jag min egen läkare. Och läkare Nyström längtar till Thailand!
För att jag har ett hål i benet och inte får åka till Asien och tvingas göra regelbundna besök på Anderstorp Vårdcentral, där jag tvingas ligga på mage på en kall brits i 45-gradig vinkel, medan semiprofessionella sjuksköterskor glider runt i foppatofflor och stinker gammkaffe och konstaterar att det där "såg ju bra ut". Innan dom i nästa mening tillägger "Fast jag har ju knappt sett nån hudtransplantation".
Nähä. Nämen vad bra då. Så då kanske det vore läge att få en remiss upp till kirurgen för att få träffa någon som faktiskt varit närmare en transplantation än "Greys Anatomy"-tittande med gubben i radhuset på Morön om vardagskvällarna. "Nejmen det går absolut inte, där gör dom ingenting åt saken". Häpp, men det vore ju kul om någon av de fem sköterskor jag träffat iallafall kunde svara på fråga om det där vita, geggiga är ny eller gammal hud. "Nejmen det kan jag inte svara på, det enda jag vet är att det finns multiresistenta bakterier i Asien och att du kan få kronisk kallbrand i benet om du åker iväg och förresten så börjar min kafferast nu så tjopp,tjopp iväg med dig!"
Jaha. Så igår var det sista gången jag pungade ut en hundring för att en främling ska känna på insidan av mitt lår och humma nåt om att det där såg ju bra ut för att i sitt inre ställa sig frågan om det där kan vara ett brännsår eller ett skrapsår från en fotbollsmatch. (Äh, vi satsar på brännsår, potato, potato)
Så från och med nu är jag min egen läkare. Och läkare Nyström längtar till Thailand!
måndag 7 mars 2011
Sagan om brännskadan
Hej och välkomna till vår splitternya blogg, reallydownunderpt2.
Egentligen skulle vi ju ha varit på väg till Bangkok vid det här laget. Men eftersom Maria tyckte det var en bra idé att somna mot ett element och dra på sig en tredje gradens brännskada har vi preliminärt skjutit upp resan till den 16e mars. Vår framtid ligger nu i händerna på några relativt inkompetena sjuksköterskor/läkare på Anderstorps vårdcentral. Men om allting går enligt planerna och vi får klartecken från Vårdis betalar vi resan nu på torsdag och sticker till Thailand nästa onsdag!
Vi vore evigt tacksamma om alla kunde hålla sina tummar för oss, fred.
Egentligen skulle vi ju ha varit på väg till Bangkok vid det här laget. Men eftersom Maria tyckte det var en bra idé att somna mot ett element och dra på sig en tredje gradens brännskada har vi preliminärt skjutit upp resan till den 16e mars. Vår framtid ligger nu i händerna på några relativt inkompetena sjuksköterskor/läkare på Anderstorps vårdcentral. Men om allting går enligt planerna och vi får klartecken från Vårdis betalar vi resan nu på torsdag och sticker till Thailand nästa onsdag!
Vi vore evigt tacksamma om alla kunde hålla sina tummar för oss, fred.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)